Artikelförfattaren reflekterar över sin egen sjukdomshistoria och hur den inte ledde till Cynism, men uttrycker oro över samhällsutvecklingen. Kritik riktas mot tidigare och nuvarande politiska beslut, särskilt Fredrik Reinfeldts försämringar av Sjukförsäkringen och Ulf Kristerssons borttagande av Bostadsbidrag samt hans löneökning. Artikeln belyser den ökande Fattigdomen bland barn och ensamstående föräldrar, samt konsekvenserna för nästa generation som riskerar att bli cyniska. Författaren uttrycker en stark motvilja mot att ha Ulf Kristersson som statsminister i ytterligare fyra år, med hänvisning till de negativa effekterna på samhället. En viss förhoppning nämns gällande Socialdemokraternas förslag om att höja Barnbidraget, vilket kan motverka Cynism.