Artikeln kritiserar Rand Fishkins syn på att prestationsbaserad annonsering är en "analysbluff", och menar att Fishkins analys saknar djup i förståelsen av lösningar och vanliga metoder inom prestationsmarknadsföring. Den belyser problem med Fishkins exempel, såsom urvalsbias (endast framgångsrika annonsnedskärningar publiceras) och underlåtenhet att beakta långsiktiga effekter av varumärkesmarknadsföring eller kontrafaktiska scenarier. Författaren hävdar att prestationsmarknadsförare generellt är medvetna om inkrementalitetsproblem, särskilt i kanaler som Retargeting och varumärkessökning, och justerar sina CPA-mål därefter, vilket antyder att de inte bara "luras" av analysverktyg. Artikeln skiljer mellan attribuering (fördelning av kredit för konverteringar) och inkrementalitet (konverteringar som inte skulle ha skett utan annonsering), och noterar att Fishkins kritik ofta riktar sig mot kanaler där inkrementaliteten är känd för att vara låg, men att detta inte ogiltigförklarar all prestationsmarknadsföring.